Kräftskivan är den svenska festen med flest obligatoriska rekvisita per kvadratmeter bord. Det är också poängen: när månlyktan är upphängd och haklapparna utdelade kan ingenting annat än trevligt hända.
Kräftorna köps färdigkokta eller kokas dagen innan i en lag på öl, socker, salt och ett helt hav av dillkronor. Räkna med ett kilo per person, den som säger mindre har aldrig sett en svensk vid ett kräftbord. Låt dem dra i lagen över natten, kalla kräftor med mycket dillsmak slår ljumma utan.
Bordet
Västerbottenpajen är inte förhandlingsbar. Därtill: lantbröd, lagrad ost, en enkel sallad och kanske en kantarelltoast om skogen levererat. Till glasen: öl, mineralvatten och nubbe till den som vill, med visor som ingen kan hela texten till.
Dramaturgin sköter sig själv. Kräftor tar tid att äta, och det är just det som är receptet: ett bord som tvingar alla att sitta kvar, prata och suga på klorna tills lyktan brunnit ner.